| Noteringar |
- Generelle notater :Sunde Bygdebok III: s.163
Fartegn på Seim i 1518, på Ænes i 1532 fikk antakelig Valen ca. 1550 og døde kanskje der. Var i livet i 1563, men død i 1564. Gift antakelig for annen gang med Karen Kold, enke etter Trond Sigurdsson Rustung på Seim i Kvinnherre d. Var han sønn til Mats Samsonsson eller til Mats Amundsson? (Amund Jenson (d 1420)-Jens Holtesson (d 1370)-Holte Gunnarsson (1325).
REFN: Su3:163.V2:105
Han var væpnar.
was born about 1480 in Sunnhordland, Hordaland, Norway. He was born about 1480 in Sunnhordland, Norway. He died about 1564 in Ænes gård #64, Kvinnherad, Hordaland, Norway. He died about 1564 in Ænes gård #64, Kvinnherad, Hordaland, Norway. Fartegn Matsson was descended from the lågadel branch of the Losna family and he lived his entire life in Kvinnherad. He was living at Seim in 1519, which belonged to the Rustung family. Fartegn married Karen Koll, the widow of Trond Rustung, and became the step-father of Kristoffer Trondsson Rustung. Around 1530, he probably moved to Ænes in Kvinnherad, which he rented from Archbishop Olav Engelbriktsson. He was living there in 1563, but was dead by 1564. Fartegn and his brothers were named in a series of court cases concerning inheritances between 1525 and 1532. Fartegn, himself, may have been considered a member of the lower nobility as several documents describe him as "av våpen".
Fartegn Matsson Bagge ble født mellom 1470 og 1480 i Seim / Ænes, Kvinnherad, Hordaland, Norge. Han var sønn av Mats Amundson Bagge og Anna Fartegnsdatter Losna.2 Han ble gift mellom 1510 og 1515 med Karen (?) Koll, datter av Tore Torkildson. I 1519: Fartegn Matsson Bagge ble også kalt Fartegn Matsson Seim. Bonde på Seim i Kvinnherad i 1519 og i 1532 på Ænes i samme bygd. Seim var admiral Christoffer Trondssons gård. Mellom 1519 og 1532. Han var nevnt mellom 1530 og 1532 ; Fartegn nevnes sammen med tre av sine brødre og likeledes i et diplom i 1532, finner vi ham nevnt sammen med to av sine brødre, og her nevnes de som væpnere. . Noe fellesfamilievåpen hadde de visst ikke ført, for under flere dokumenter har de segl med ulike bumerker. I 1532: Fartegn Matsson Bagge ble også kalt Fartegn Matsson Ænes. Han var nevnt i 1557 på Bergen, Hordaland, Norge. I 1557 er Fartegn nevnt i en herredagsdom i Bergen. Fartegns bror Sjurd Matsson var gift med Cecilie og bodde på Randa i Ryfylke i 1519. Om arven etter hustru Cecilie og Sjurd kom Fartegn Matsson i prosess med Sebjørn og Tore Toressønner. De ble stevnet inn for herredagen i Bergen, og for Fartegn møter hans nære frende Nils Jensson til Semelenge, som da var lagmann i Stavanger. Tore og Sebjørn blir dømt til å betale. Han døde før 1564 i Ænes, Kvinnherad, Hordaland, Norge.
Fartegn[xix] bodde i Kvinnherad 1518 , ” Fforthen Matssen wdj Quindehæerrit”, och det är väl han som står uppförd under Kvinnherad som ”Ffartin pa Sem” i skattelistan från 1519. I 1564 ser han ut och vara avliden.
Fartegn Matsson har blivit anfader för en stor eftersläkt och han var gift med vad man tror två kvinnor.
Fartegn[xx] bodde i Kvinnherad 1518 , ” Fforthen Matssen wdj Quindehæerrit”, och det är väl han som står uppförd under Kvinnherad som ”Ffartin pa Sem” i skattelistan från 1519. Han förblev boende i Kvinnherad i alla sina dagar och någon annan med namnet Fartegn finns ej samtidigt. Från brevet 27 november 1532 ser vi att han bor på Ænes i Kvinnherad. På den här tiden var det ärkebiskopsgods och från ärkebiskop Olav Engelbriktssons räkenskapsböcker kan vi se att han 1536 betalade 3 laupar smør och 3 hudar till ärkebiskopen. Fortfarande i skattelistan från 1563 kan vi se honom skriven mellan de jordägande bönderna i Kvinnherad skipreide. I 1564 ser han ut och vara avliden.
Han var väl först gift med Karen Toresdotter Koll til Nessa (Koll Ætta) efter att hennes man Trond Rustung avlidit före 1519 då det väl inte funnits plats för tre brukare , Fartegn på Seim och en Anders på Seim finns listade. Trond Rustung hade väl kunnat vara skattefri men troligen var han avliden vid denna tid och Fartegn gift med hans änka, Karen Koll. Kristoffer Trondsson var en ung man redan runt 1520 så han måste väl vara född runt 1505 eller så. Fartegn och Karen hade kunnat vara gifta så tidigt som runt 1505-1515 då deras dotter var mor till Johan Lauritsson runt år 1540. Däremot kan Karen Koll näppeligen varit mor till Samson Fartegnsson som var född omkring 1535. Alltså måste Karen Koll ha avlidit och Fartegn gift sig igen, man tror att Fartegn var gift med en kvinna ur Orm-ätten som man ej vet namnet på. Därav följer väl att han ej heller längre bor på Seim utan flyttat till Ænes där han är skriven som arrendator vid år 1532.
I ett dokument från 1532 står han omnämnd med sina bröder ”hiillsze wij efftherschreffne Farthen Mattszønn boendes paa Æness Siuordt Mattsszønn paa Tallge oc Oluff Mattsszønn paa Tysszenn, szamfødde brødre aff wabenn”[xxi].
Angående hans släktvapen står det:
Fartegn Matsson (Matssønnene) [ormeruter] på Ænes, Sunnhordland. Av våpen 1532.
Fartegn Matsson [rutemønster] på Ænes av våpen, 1532. På Ænes, Bergenhus len, og på Randa i Hjelmeland skiprede, Ryfylke.
Fartegn Matssons bror Tord Matsson i Bergen använde vad som kallas ”ormerutor” och de var på var sin sida omgivna av var sin orm med huvudet uppåt. Liknande hade också Fartegn Matssons sonson Fartegn Samsonson på Linga använder ett liknande vapen som Losna-ätten och Tord Matssons vapen, en stående serie med rutor omgivna av två ormar. Man kan anta att även Fartegn Matsson har haft detta vapen. Man kan se att det finns likheter mellan Erik Amundssons sigill och de som använts av Fartegn Matsson, hans bror och sonson. Det vore väl naturligt att ta efter vapnet på farssidan då modern var från Losna sidan. Dessutom finns det väl en del likheter mellan de båda. Dessa rutor (fem stående) med två ormar (på sidorna) är menar man en utveckling av de rutor (fem stående plus fyra i kors) och två drakar (ovan rut vapnet) som fanns tidigare i Losna vapnet. Dessa två "ormar" kan vara stiliserade drakar då de användes på sigill. Senare generationer inom Mats-sönerna har också använt samma rutor som i det gamla Losna vapnet.
Enligt Berge Velde så var Fartegn Matsson Losna aetten gift med en kvinna ur Orm-ätten och i ett brev utfärdat 1515 på Kårhus i Vass i Ryfylke nämns en sak som bevisar detta samband. Om åldern ska stämma någotsånär så borde hon vara dotter till Orm Eiriksson Orm eller kanske en syster till honom. Hon borde då ha hetat antingen Ormsdotter Orm eller Eiriksdotter Orm. Brevet var framlagt i retten på Kårhus 19 april 1653 och är omtalat i Ryfylke tingbok för den dagen. "it gammell breff dermed beuiste enn ved naffn Siffuer Madtzenn paa Thallgö til velb. Erich Ormbsenn vahr slegt, och der Siffuer Madtzen siger hand den halffue löb eiger nu ombtrettiss"[xxii].
Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI) b .II s. 817f Nummer: 1105 Dato: 7 Septbr. 1532. Sted: Bergen.
Sammendrag: Tolv Mænd dömme Fartegn Matssön og hans Brödre at afgive til Hr. Esge Bilde paa hans Svigermoders Vegne den Kiste med Guld, Sölv, Penge og Breve, som deres afdöde Broder, Hr. Henrik Krumedikes Foged, Samson Matssön havde efterladt sig, samt at söge Forlig med Bilde for deres mislige Omgang dermed, eller straffes efter Loven. (jfr. No. 1101.)
Fartegn Matssøn bodde 1518 paa Seim i Kvinnherad. Seim tilhørte senere Christoffer Trondssøn (Rustung) og kom derefter til dennes datter Margareta, (gift 1. med Jørgen Pederssøn til Onarheim, 2. Amund Lauritssøn Dal). Dette sammen med herredagsdommen av 1578 tyder paa at det paa en eller annen maate har været en forbindelse mellom Fartegn Matssøns og Christoffer Rustungs ætter uten at det for tiden kan paavises. I 1532 skriver Fartegns sig til Ænes, som han hadde overtatt etter broren Olav, her bodde han endnu 1563 og maa da ha været meget gammel.........
Fartegn Matssøn hadde flere barn. Det maa saaledes sikkert være en søn av ham, som omtales i en dom, som ogsaa findes i den før omtalte protokol (Thott 1279 fol.). Denne avskrift som mangler indledningen. men vel maa være fra før 1570- eller 80-aarene, er av følgende indhold: For retten møtte Mats Farteignssøn med sin hustru Sigri (Syri) Jacobsdatter paa den ene side og paa den anden Sigrids barn med hendes første mand sal. Lauritz Gautessøn, Jacob og Samson Lauritssønner, som hadde stevnet hverandre ang. skiftet af Laurits' faste gods. Dommen gik ut paa at Sigrid skulde beholde det odelsgods i Sogn, som hun hadde arvet efter sine forældre, mens Jacob og Samson skulde ha farens odelsgods, som denne hadde arvet efter sine forældre. Denne Mats Fartegnssøn, som altsaa var gift med Sigrid Jacobsdatter, har kanskje efter sin far bodd paa Ænes. Hans søn er sandsynligvis Anders Matssøn paa Ænes, som nævnes allerede 1603 og længe efter; denne eiet meget jordegods og hadde stor etterslegt. Hans datter Kristina var saaledes gift med Anders Hanssøn paa Vaage av den gamle Onarheimæt.
Mats Fartegnssøns stedbarn, Jakob og Samson maa være identiske med de to eldste kjendte medlemmer av slegten Slee, Jakob Slee i Uppdal (ca. 1600) og Samson Lauritssøn (Slee) paa Kjærland, død 1617. Disse har altsaa vært brødre og sønner av en Laurits Gautessøn, som maa ha levet omkring midten av det 16de aarhundrede og som sandsynligvis er identisk med Laurits Gautesson (Dal), som netop neævnes i 1550, men forøvrig et litet kjendt. Slegterne Slee og Dal vites begge at ha eiet jordegods i Sogn. Herved blir da disse slegter agnatisk knyttet til hverandre; at de forskjellige grener ikke fører samme tilnavn har ingen betydning. Navnet Dal føres saaledes kun av en enkelt gren av den slegt som almindelig gis dette navn. (Om disse slegter se: "Hardanger 1919, s. 9 ff., og 1924 s. 49. Medd. fra Det norske Riksarkiv II s. 153)
Fartegn Matssøn hadde, som bekjendt ogsaa sønnen Samfson Fartegnssøn, som nævnes 1563 som eier av jordegods i Strandebarm, hvor han endnu 1597 bodde paa gaarden Børseim (Birgisheim). Nu nævnes der en yngre Samson Fartegnssøn paa Linga i 1591 og utover; denne døde 1627 og sies da at være over 90 aar gammel. Naar Espeland opfører Samson paa Linga som sønnesøn av lagmand Niels Jenssøn til Simling er dette efter tidsforholdene urimelig, da Samson jo er født i 1535. Samson paa Linga har imidlertid intet at gjøre med Niels Jenssøns slegtsgren.
Som barn av Samson paa Børseim nævnes Haldor Samsonssøn paa Vik og Gotskalk Samsonssøn paa Sundal, som var gift med Magdalena Lauritsdatter (Galtung), og mulig en datter Herborg. Som barn av Samson paa Linga nævnes bl. a. Fartegn paa Linga, Holger paa Mæland i Ullensvang og Axel paa Mæland i Skjold. Et diplom av 1638 vedr. dette kuld er kjend (Medd. fra Riksark. II s. 140), men gir ikke klarhet.
Det findes en herredagsdom, dat. Bergen 12 juli 1599 (N. H. D. V. 133), hvor Samson Fartegnssøn paa Linga omtales sammen med endel personer, som maa ha været hans slegtninger. Dommen angaar gaarden Amble i Sogn. Her optrær den før neævnte Axel Axelssøn paa sin hustru Barbara Olufsdatters vegne, likeledes en Orm Olufssøn paa Skiftun i Ryfylke. Det omtales ogsaa her at dette gods ikke var blit skiftet mellem de to søstre hustru Margrete og hustru Anna. Disse maa sikkert være de to førstnævnte døtre av Fartegn Filippussøn paa Simling. De i dommen nævnte Barbara og Orm har vel vært søskende. En annen søster av Orm, Liva Olufsdatter var gift I. med Jacob Koll til Næsse i Ryfylke og 2. med Aage Olufssøn (se Koll-ætti i Ryfylke av Asgaut Steinnes). Disse søskende maa ha været knyttet til Losna-ætten og kunne antas at være barn av Olav Matssøn til Tysse
Henning Sollied og P. R. Sollied. Losna-ætten. Norsk Slektshistorisk Tidsskrift bind I s. 22 -24
|
släkten Alfsvåg-Jonsson-Sehlberg
1477 - 1563 (86 år)
