släkten Alfsvåg-Jonsson-Sehlberg

Noteringar


Träffar 2,401 till 2,450 av 2,811

      «Föregående «1 ... 45 46 47 48 49 50 51 52 53 ... 57» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
2401 Risøy, Fitjar
Ola var brukar frå 1748-54. Flytte til Fitjar. I 1766 fram på tinget og bad om tingsvitne på at einaste bror hans, Jakob Olsson, for ei tid sidan var utkommandert til militærtjeneste på Fredriksverns verft og var seinare død. Ola ville ha tingvitne på at han var einaste arving etter broren. Foreldra deira hadde budd som brukarar, seinare som husfolk på Fitjar, fortalde han.
\lang1033 
Olsson, Ola (I1608)
 
2402 Rolvsnes bruk b.
Endre bygsla bruket i 1759. Det var skifte etter Endre i 1804. Netto i buet var 49 rdl.
\lang1033 
Knutsson, Endre (I1662)
 
2403 Roman works in the lumber mill. Hurt, Roman (I5212)
 
2404 Rommetveit br.3. Rommetveit, Mikkjell (I7220)
 
2405 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Ruud, Jul Otto (I7626)
 
2406 Rubbestad bruk a.
Ola bygsla 1/3 i 1739, 1/1 i 1744. I 1747 flytte han til Innvær. Ola var lagrettemann.
\lang1033 
Jonsson, Ola (I1870)
 
2407 Rubbestad bruk a2.
Knut og Marta vrt gravfeste på same dagen. Knut var brukar frå 1756 til 1798, då han sa bruket frå seg og tok vilkår, 2 t. Korn, 2 kyr og smalers foster. I 1762 er sagt at Knut var "formuende". I skiftet etter Knut og Marta i 1807 var nettoeiga 70 rdl. Knut var lagrettemann.
\lang1033 
Ingebriktsson, Knut (I1633)
 
2408 Rubbestad bruk b.
Bottolv var komen til Rubbestad i 1681, og brukte truleg 1/4 av garden til 1726. Bottolv åtte ei tid ein part i Sjøvoll og ein part i Grutle, arva med kona.
\lang1033 
Andersson, Bottolv (I2172)
 
2409 Rubbestad bruk b.
Lars bygsla helvta av verfaren sitt bruk, og den parten av bruk c som låg øyde, 1/12 part av garden i 1726. I 1729 bygsla han 1/3 av garden.
\lang1033 
Jakobsson, Lars (I1897)
 
2410 Rubbestad gardsnr 87 Bruksnr 2 Østrebø. Kristian kjøpte bruket i 1924. Bruknr.28 Nordli, utskilt fra Bnr.2 i 1956.
Halvor Martin Kristiansson Rubbestad kjøpte eiendommen I 1956. Solgte i 1960. Bernt Olai kjøpte eiendommen i 1960 og er eier nå. 
Robbestad, Kristian Johan (I1211)
 
2411 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Lowe, Norman Richard (I3884)
 
2412 Rutle,Øvre Litlabø br.2 Stord. Rutle, Rasmus Olav (I7361)
 
2413 Rydningsmann. Nilsen, John Thomas (I10705)
 
2414 Rydningsmann. Andersen, Petter (I15947)
 
2415 Rydningsplassene på Leirbakkmoen blei skyldsatt i 1875, tinglyst i 1876. Den plassen Nils hadde rydda, blir seinere bruk nr. 1., mens Ole si rydning blir bruk nr. 2. unner Olsen, fortsatte på den øvre rydningsplassen sammen med mora og de yngste søsknene. I 1865 hadde de hest, 5 kyr og 6 sauer på plassen, og de sådde ¾ tynne bygg og satte 3 tynner potet. På plassen bodde også dennesten 80 år gamle Gunnar, trolig bror av Ole Olsen. De har altså fått bra drift på plassen..
I 1867 blei Gunner Olsen gift med Inger Nilsdatter fra Seljemoen. I 1875 har Gunner og Inger barna Ole Bertin, f. 1870; Nils, f. 1872 og Gunhild, f. 1874 , og som losjerende fisker bor Gunner sin bror Ole sammen med dem.
På gården er det da 5 da. dyrka jord, 4 da. natureng og 5 da. dyrkbar jord. Plassen er altså liten, men de har dette året hest, 5 kyr, 6 sauer og 4 geiter, og han har sådd 1 tynne eller 4 våg bygg og satt 4 tynner potet. Det bli r opplyst at de i gode år kan høste 4 fold. Plassen blei så i 1876 skyldsatt til 63 øre. Ved utstikkinga i 1876 blir det bestemt at skjellet mellom Øvre og Nedre Leirbakkmo skal følge "Vasselva fra den renner ut i Tverrelva til en skjellstein, og deretter i NV til høgste fjell , slik at Øvre Leirbakkmoen ligger ved Tverrelva, ovafor og sør for, og Nedre Leirbakkmoen ligger nedafor og nord for Vasselva, .
Det blir sagt at Inger fikk tilsagn om å kjøpe plassen, men før papirene var ordna, døde ho i 1880. I 1883 får Gunner kjøpe plassen for 250 kr. og han får "Kongelig Skjøde", tinglyst i 1886.
I 1887 tar han opp lån i Hypotekbanken på 700 kr mot pant i gård og hus. Men det blir økonomiske problem for Gunner. I 1879 er det eksekusjon for gammel skyld på om lag 14 Spd. til Chr. Wadel, og i 1888 er det ny eksekusjon for skyld til Martin Berg på 362 kr. På 1890-tallet blir det også problem med skattene.
I 1900 bor Gunner som enkemann på gården sammen med de 4 barna. Ole og Nils er gårdsarbeidere og fiskere, Anders er fisker og urmaker, Gunhild er husholder og Gunder sin bror Ole er tjener på gården.
I 1901 skriver Gunner salgskontrakt på halvdelen av Øvre Leirbakkmoen med halvdelen av husene til den eldste sønnen Ole Bertin for 650 kr mot panterett og årlig kår for selgeren. Ole Bertin blei boende på gården. I 1905 gifta Gu nner seg på nytt, noe som familien misslikte. Ho var mye yngre enn Gunner, og dette ekteskapet skapte visstnok en del problem ved arveoppgjøret etter Gunner, som døde i 1909. Kona flytta fra Leirbakkmoen. Gunner blei av enkelte i bygda kalt "Senje-kongen", trolig var dette ironisk meint. 
Olsen, Gunner (I17324)
 
2416 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Rønnevig, Sverre jr (I7673)
 
2417 S. Tveita br.1. Rasmusson, Erik (I6692)
 
2418 S.Tveita br.1, ugift. Eriksson, Olav (I6818)
 
2419 Saga 1, 44. Også kalt Klakk-Harald. Friisland, Harald 'Klakk' Av (I4653)
 
2420 Saga I, 29. Milde, Gautrek Den (I4676)
 
2421 Saga1, 121. Astrid gift 2 : Lodin. Astrid var mor til Kong Olav Trygvasson. Eiriksdatter, Astrid (I4592)
 
2422 Saga1, 121. Erling var norsk herse og lendmann og tilhørte en mektig vestlandsk høvdinge-ætt. Han fikk søster til Olav Trygvasson til ekte, og til gjengjeld støttet han kongen og fikk stor betydning for Olavs herredømme i Norge. Erling fikk alt landet mellom Sognefjorden og Lindesnes, men avslo å motta jarletittel. Han ville bare kalles herse som sine fedre. Han var en av de første som fikk ombudsmannsnavnet lendmann. Sola, Erling Skjalgsson (I4565)
 
2423 Saga1, 121. far til Astrid mor til Kong Olav. Bjodaskalle, Eirik Sigurdsson (I4593)
 
2424 Saga1, 121. Konge i Viken og Båhuslen. Olavsson, Trygve (I4572)
 
2425 Saga1, 134. Skoftesson, Skage (I4586)
 
2426 Saga1, 166. Skjalg, Torolv (I4568)
 
2427 Saga1, 166. Far til Torolv Skjalg. Kåresson, Ogmund (I4569)
 
2428 Saga1, 170. Gift 1: Ragnhild Eiriksdtr. Gift 2: Svanhild Øysteinsdtr. Gift 3 : Åshild Ringsdtr. Gift 4 : Gyda Eiriksdtr. Gift 5 : Snøfrid Svåsedtr. Gift 6 : Tora Mosterstong. Gift 7 : Åsa Håkonsdtr. Gift 8 : Åshild dagsdtr. Hara ld døde sottedød i Rogaland, hauglagt ved garden Gar ved Karmsund. Halvdansson, Harald Hårfagre (I4575)
 
2429 Saga1, 217. Hun var søster til kong Olav Trygvason. Trygvesdatter, Astrid (I4571)
 
2430 Saga1, 254. Snorre, 189. Voss
Lendemann 
Sigurdsson, Kåre Viking (I4595)
 
2431 Saga1, 37. Gudrød ble drept av skosveinen til Åsa. Konge i Vestfold og Romerike. Veidekonge, Gudrøn Halvdansson (I4618)
 
2432 Saga1, 38. Agder
REFN: SAGA I:42
Konge 
Granraude, Harald (I4620)
 
2433 Saga1, 42. Ringerike, konge Kvasse, Helge Den (I4627)
 
2434 Saga1, 43. Helgesson, Sigurd Hjort (I4626)
 
2435 Saga1, 44. Tyrne var gift 2 med Halvdan Svarte Gudrødsson som døde i Ransfjorden. Haraldsdatter, Tyrne (I4652)
 
2436 Sagmester Mathisen, Bernt Mathias (I6986)
 
2437 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Flinterud, Knut (I7591)
 
2438 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Bergan, Hilde Ormhaug (I7594)
 
2439 Sakarias fikk skøyte fra faren 17/11 1866 mot å forplikte seg til å avsteina plassen Litlaskå sønnen, mens en annen mindre part senere ble solgt til yngste sønn (se bnr. 4.). Ivarsen Skår, Sakarias (I5536)
 
2440 Salmon Grelson son till Grels Josephson nr.2 (av Rune Blomström)Han blev det s.k. "Oscar Jonsfolkets" stamfader, ägde först gård i Lillegård, men bytte till sig gård i Krånge den 24/5 1703, som han står för t.o.m. 1733.Salmon förekommer i flera tingsmål i rättstvister, där han t.ex. för talan mot Daniel Jonson åren 1702-04, för att Daniel inte betalat överenskommen summa för den pärla Salmon hittat och 1729-33klagar och processar han bl.a tillsammans med andra Krångebönder mot Wallenbönderna, för att de dragit not i Röåfallet och Backsjön på Krånges vatten.
1730 gör Salmon och hustrun en hemställan till tinget med motiveringen :-"att de nu äro över 60 år och så menföra, att de inte orkar bruka hemmanet om 9 3/4 Sel i Krånge med utägor 1 1/2 mil upp i fjället."De vädjar nu, att få ha sina söner Jon och Daniel Salomonson kvar till hjälp. Anledningen till sönernas bortovaro anges ej, men troligen är det frågan om militärtjänst. Ärendet underställesLandshövdingen Greve Karl Gustaf Bielke och 1740 återfinnes åtminstone Daniel i ett av de vackraste och stilistiskt mest välskrivna överlåtelsebrev jag någonsin sett, där den barnlöse Daniel Jonsonmed hustru testamenterar sitt hemman om 9 3/4 Sel. till systersonen Daniel Salomonson och där den gamle Daniel J. dessutom åtager sig att betala allt, som fortfarande resterar för hemmanet, allt föratt Daniel Salm. skall få njuta ett skuldfritt hemman. Givaren Daniel J. dog senare 1762 i lungsot 81 1/2 år gammal och systern Lisa Jonsdr. Salmon Grelsons hustru dog av håll 1756- 77 år gammal. 
Grelsson, Salomon (I10246)
 
2441 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Holmqvist, Anton Carl Love (I165)
 
2442 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Helgeland, Sven Martin (I7865)
 
2443 Samson Fartegnson Bagge ble også kalt Samson Fartegnson Linga.3 Han ble født circa 1535. Han døde omkring 1627 over 90 år gammel og var altså født omkring 1535.1,2 Han var sønn av Fartegn Matsson Bagge og Karen Koll til Nessa.1 Bodde på Store-Linga i Strandebarm. Han nevnes i lensrekneskapene for 1563 blant de jordeiende bønder og som sagbrukseier..1,2 Var blant representerte fra Sunnhordland ved kongehyldningen i Oslo. Blant de delegerte var Johannes Lauritsson (Galt) på Torsnes, Samson Farteignsson på Linga og Olav Bagge i Valen. 1591.2 Han var også kjent som Samson Fartegnson Ænes.4 Den 1612 ble det holdt skifte etter Samson Fartegnson Bagge. Er det skifteforlik mellom barna til Samson Fartegnson og Herborg, hvor blant Øyerhavn skog og sagbruk, som eies av arvingene er nevnt.5 I 1613 nevnes på Store Linga i en herredagsdom og dette må være Samson Farteignson som fremdeles bor på Linga. Han var gift med Herborg Samsonsdatter Sundal, Mauranger. Hennes far var Samson Ludvikson/Lodinson på Sundal, som skal ha ført et verehode i våpenet sitt. (se kap. 3, Sundal). 1613.2 Han døde i 1627 i Store Linga, Strandebarm, Kvam, Hordaland, Norge.1,2 Linga, Samson Fartegnsson (I3749)
 
2444 Samson Matsson ble født i Kvinnherad, Hordaland, Norge. Han var sønn av Mats Amundson Bagge og Anna Fartegnsdatter Losna.1 Han døde før 1532 og har neppe efterladt sig barn. Var fogd i Namdalen for Henrik Krummedige, og da Samson var død, overtok de gjenlevende brødrene hans einedommer. Ved en dom av 7. september 1532 ble disse brødrene dømt til å gi fra seg et skrin . For å gjøre opp for hva de hadde fått for meget etter sin bror, solgte de flere gårder til Ekse Bille som var gift med datter til Henrik Krummedige og som gjorde krav på penger etter fogden Samson Matsson.

Samson stod i 1518 och 1519 i tjänst hos Henrik Krummedike och har på hans vägnar betalt avgift för Namdal för båda dessa åren. Jørgen Hanssøn, slottshövdingen på Bergenhus kallar honom ”beskedhen mand Samson Matsszen”. Hösten 1530 var han avliden.

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI) b.IX s.459 Nummer: 494 Dato: 8 Septbr. 1518. Sted: Bergen

Sammendrag: Jörgen Hanssön, Embedsmand paa Kongsgaarden i Bergen, gjör vitterligt, at beskeden Mand Samson Matssön har betalt ham paa Hr. Henrik Krummediges Vegne 60 Rhinsgylden, som er Aarets Afgift af Numedals Len.

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI) b.II s. 814 Nummer: 1101 Dato: 29 Oktbr. 1530. Sted: Bergenhus

Sammendrag: Thord, Sigurd, Fartegn og Olaf Matssönner love Esge Bilde inden næste St. Olafs Dag at gjöre hans Svigermoder Fru Anna Rudsdatter fuld Rede for deres Broders Samson Matssöns Oppebörsler for Hr. Henrik Krumedike af Numedals Len og af hendes Gods omkring Bergen. (jfr. No. 1105.) 
Matsson, Samson (I3753)
 
2445 Samuel Knutson (Notland?) var 70 år i 1701 og levde "nogenledes vel" då. (Dvs. han stod seg bra.) Ein veit ikkje kva år han døydde. G. m. N. N. Jonsdtr. Stavland. Kjende born: a. Årstein, g. nora Meland. b. Sjur, g. nora Meland.
Samuel bygsla bruket i 1659 og var truleg brukar til ikr. 1705. Han åtte 23 mrk. smør, 4 ½ mrk. fisk i Lindøyno i 1682, det same som Knut Notland åtte i 1678. (Knut Notland var frå Alvsvåg.) Samuel var lagrettemann. 
Knutsson, Samuel (I3723)
 
2446 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Hanssen, Tommy Homnes (I7614)
 
2447 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Barth, Sanna Linnea (I23124)
 
2448 Sara ble oppkalt etter søsteren som da var død. Hun fikk et barn med Ola Løkling i 1663. Mer vet vi ikke om henne. Danielsdatter, Sara (I4936)
 
2449 Sara bodde hos Karl Jacobsson Øvra Nese, hennes onkel, født 1796 død 1869, g.m. Dordi Lina Larsdtr. Gloppen, Fitjar, født ca 1775 død 1862. Barnløs. Sara overtok bruket etter dem.
I Ministeralboken 1895-1904 s. 254 er det notert 1822 som fødelseår. 
Tomasdatter, Sara (I1257)
 
2450 Sara bor hos Peder Johan Nilsen og familie i Straumsbotn i Berg herred ved folketellingene 1891, 1900 og 1910. Hun er ugift. Larsen, Sara (I9758)
 

      «Föregående «1 ... 45 46 47 48 49 50 51 52 53 ... 57» Nästa»