släkten Alfsvåg-Jonsson-Sehlberg
Noteringar
Träffar 101 till 150 av 2,802
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 101 | (Løkling) | Ådnesson, Steffen (I2421)
|
| 102 | (Måkestad br.1) | Nilsson Måkestad, Gunnar (I4944)
|
| 103 | (Nedre Børve br. 1) | Nedre Børve, Orm (I4945)
|
| 104 | (Norheim bnr. 1, Kvam, Hordaland) NB! Noe usikkert om det er Bård Karlhovedson Kaupanger og Magnhild A. Norheim eller Bård/Berdor Arneson som er foreldrene hennes. | Bårdsdatter, Ragna (I4770)
|
| 105 | (Økland)? | Helga (I1955)
|
| 106 | (Smngr. I bak) Det Laurits er blitt mest kjent for - i tillegg til å være far til admiral Laurits Lauritsson som ble adlet i 1648 - var at han hadde hatt et forhold til sin kones halvtremenning, Margrete, som trolig var en datterdatter av Dorothea Kristoffersdatter (Rustung) og James Stuart på Steine i Steinsdalen i Kvam.9 Laurits Galte på Torsnes (Jondal) kjøpte Store-Linga i Strandebarm ca 1625 av sin svigermor. Laurits var også kjent for å være en drivande og gløgg forretningsmann, som har slege mynt på trelasthandelen ikring 1620-60 og midelen lagde han i jord. B. på Torsnes i Jondal 1620-59. | Johannesson Galte til Torsnes, Laurits (I4953)
|
| 107 | (Totland) | (Viersson), Gunnar (I2445)
|
| 108 | (Vestvik, Sveio)? | Monsdatter, Anna (I2263)
|
| 109 | (Y. Djønno K. br. 1) | Knutson Y. Djønno, Eiliv (I4946)
|
| 110 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Ruppert, Lezlee (I4075)
|
| 111 | [email message from her son, Larry Macheroux, in August 2001]: "My Mother was Esther Eritsland Macheroux. She lived in the area of Rocky Mountain House while she grew up and was raised by her grandmother and some aunts. She then returned to the United States and lived in Chicago with an aunt. This is where she met my father, Harry Macheroux. My mother passed on in 1992, and my father in 1994." Immigration document for Esther Mildred Eritsland in Canadian National Archives in Ottawa (microfilm) is dated Jun 9, 1923. She came by train from Chicago -- crossing the border at Coutts, Alberta -- with her father [Oscar] when she was 3 1/2. Under "particulars" the form says "This child entered Canada with her father, Oscar B. Eritsland, on a visit to grandparents Mr & Mrs. L. P. Eritsland, now located on a farm near Leslieville Alberta. Owing to the death of this child's mother, the grandparents have adopted her." [note: this was not a formal adoption] (Email from Shirley Stollings Whitelaw, Sept 5, 2001) " 'Little' Esther lived with Grandma [Anna Marie] and Grandpa (Lars] Eritsland...until she was 12. She was like a little sister to Agnes, Alma and [my mother] Esther who was o nly 10 years older. She was there when Grandpa died in 1930, when she was 11. Her father [Oscar] had remarried [Mildred, in 1927, when Esther was not quite 8.] Esther lived with them in Innisfail until she was 16, and then went to live with her aunt in Chicago. She told me that her aunt had a pub and that they lived above it, and that she didn't think Grandma Eritsland would have been very pleased, and so she never told her that. The Eritsland girlswe re very good to her and she felt they were her family. That explains why they would come all that way every year to visit us. I didn't understand that until I was grown up. She really missed them when she got to Chicago. " Esther visited Norway with her aunt Elen Gurine Kristensen -- the one she lived with in Chicago -- in 1972 [emails from her son Larry Macheroux 2002] Gurine became ill on the trip and Esther had to get her home to the US, paying for extra plane seats so she could lie down. Gurine's son (Esther's cousin) did not appear to appreciate the effort Esther had gone to and did not compensate her for the extra plane fare. [email from Larry Macheroux, Feb 2002]: "My Mother's [half-]brother Bernard died January 10,1992 [a week before she died]. My mom was sick at the time herself but I think when she learned that he had passed away it broke her hea rt. She asked me to take her to town so she could send a card and some money for the funeral. I told her she should go to the hospital, which she did, on Monday. She seemed fine to me, but she asked my wife Mary to get her a new dress, which she had not had in a very long time. Mary called me at work and said the hospital had called saying we should get there right away. I left and went to pick up my Dad, but it was too late, she was gone....Both mypa rents are buried in Memorial Park Cemetery,Woodstock,IL. which is almost right across the street from the first farm they lived on, which is now gone: a large factory is there now." More About ESTHER MILDRED ERITSLAND: Burial: Memorial Park, Woodstock, IL. Immigration to Canada: Social Security Number: 353-10-1232 | Eritsland, Esther Mildred (I3866)
|
| 112 | [G.Ekström: Västerås Stifts Herdaminne II:1] Bo Olofsson var född i Västerfärnebo 1560 eller 1561 enligt åldersuppgift, och dog som kyrkoherde i Mora 1628 d.31/7 (67 år gammal). År 1588 är han kaplan hos greve Magnus Brahe. En sonson till Jacob Boëthius berättar från dennes papper, att herr Bo efter några år i Brahes tjänst kom i krakel med dennes stallmästare och högg tummen av honom. Det står i handlingarna, att han flydde, men har händelsen inträffat, bör den icke ha kunnat avlöpa utan påföljder (UUB, X 231a). Kaplan i Mora är han 1603 d.7/1 och torde samma år d.20/7 ha blibit vicepastor under sin faders ålderdom. När denne dör 1607 efterträder han honom som kyrkoherde och förblir i Mora till sin död. 1617 var han vid riksdagen i Stockholm som Uppsalas ombud för österdalarnas kontrakt. 1624 fick han uppdrag att påföljande år hålla andra prästmötes predikan. Konungen hade givit hr Bo skattefrihet på täktekarlshemmanet Sveden på Stora Kopparbeget, vilket senare hans änka sålde till Daniel Isaksson på Främsbacka. | Morensis, Boëthius Olai (I13603)
|
| 113 | [Genklang 5 & 6/96] [Västerås stifts herdaminne I:2 s 439-441, II:1 s 697-698] 1564 blir han kyrkoherde i Västerfärnebo (U), där han troligen tidigare under ett flertal år varit kaplan, och kommer därifrån 1576 till Mora (W), där han förblir till sin död. Redan 1601 synes hälsan ha varit svag, varför han 1603 fick sonen Boethius till vicepastor. Han var ända från 1574 med på ett flertal riksdagar (se nedan). I Västerfärnebo ägde han hemmandet Forsby, varav hälften var arv efter hans första hustru och hälften tillköpt från hennes släktingar. I Mora köpte han jord i Utmeland, Bonäs, Hemus, Morkarlby, Nusnäs, Oxberg, Vika, Gopshus, Noret och Fulåberg. Herr Olof, enligt uppgift född 1522 i Sidensjö i Ångermanland, där hans fader skall ha varit kyrkoherde, kom enligt egen uppgift till Mora från Västerfärnebo vid påsktiden 1576. I stiftet kom han att intaga en mycket aktad ställning, ehuru han icke var kontraktsprost, eftersom denna post redan innehades av herr Engelbrekt i Leksand (W). Han är med vid ett flertal riksdagar och möten. I Stockholm underskriver han 1577 16/2 förklaringen om liturgien. Förnyat samtycke till denna giver han å samma plats i januari 1582. Vid 1590 års riksdag undertecknar han ständernas förklaring om de anklagade rådsherrarna och ryska fejden samt om arvsföljden. År 1593 underskriver han Uppsala mötes beslut och påföljande år trohetseden till konung Sigismund. Vid sammanträde i Rättvik (W) godkänner han 1596 27/2 Söderköpings riksdags belsut. Tillsammans med ombud från Dalarna och Bergslagen lovar han 1598 12/11 i Leksand giva hertig Karl sitt stöd. Uppsägelseskriften till konung Sigismund 1605 17/6 bär även hans namn. Då "kyrktornet var förfallet", ville man "med det första förbygga och upprätta" detta samt begärde därför att få taga något av kyrkotionden. Detta medgavs 1578 10/6. År 1581 skall det ha blivit färdigt. Under de dåliga sädesåren visade han stor hjälpsamhet. 1596 14/3 låter han en vädjan gällande en gammal knekt föregås av en allmän motivering: "Man förnimmer väl (fromme läsare) den stora bedrövelse och eländighet, som sig nu gement allestädes vill låta sig förstå och förnimma dock i besynnerlig i denna vår svaga landsända, vilken till oår ganska bekvämlig är, stundom genom onaturlig och otidelig frost, så ock om sommaren av överflödigan hetta, som den svaga jorden förhindrar och säder fördärvar, av vilket är förorsakat en stor armod och fattigdom hos gemene parten i denna landsända". Det dåliga året 1603 föranledde 1604 24/1 en gemensam skrivelse från Orsa och Mora med herr Olofs sigill som det första, i vilket man klagade över den "stora nöd och fattigdom", som man "igenom det svaga årsväxt, som nu i förledne år varit haver för syndens skull", kommit uti, "så att icke allenast mångt hemman osått och öde varit och mång människa av hunger och sult är död bliven", varför man ber konungen att till utsäde få inlösa tionden i kyrkohärberget. Herr Olof var också känd för personlig hjälpsamhet, icke minst mot studerande. Hans fastighetsaffärer är av ett tidigare icke skådat omfång. Med sin hustru hade han erhållt del i Forsby (Försteby) i Västerfärnebo. Återstående del, 6 öresl., inköpte han av hustru Mariet därstädes, Jöns Andersson i Svedbo (Swediebo) och Jakob skräddare i Berg, troligen släktingar. Fasta härå erhölls 1571 9/10. Skattefrihet på samma hemmanuti sin och sin hustrus livstid fick han 1598 25/3. Det byte han 1581 2/3 hade gjort med konungen, varigenom han i stället erhållt kronogården Boda, Svärdsjö (W), hade av någon anledning icke gått i verkställighet, varför konungen 1582 3/2 hade sålt Boda till hustru Anna Knutsdotter. I Skinnskatteberg löste han 1584 bördsrätten till hemmanet Vätterskoga (Wetterskogh). Då han icke tyckte om det, erbjöd han arrendatorn lösa det, vilket denna emellertid icke ville, samtidigt som han satt kvar på hemmanet. Herr Olof sålde det då till Per Rasmusson. Icke heller nu ville arrendatorn flytta, varför fogden 1590 20/6 fick kungl. order att vräka honom. Under sin tid i Mora börjar han med vidlyftiga fastighetsförvärv, berörande under årens lopp icke mindre än 61 personer och gällande jord framför allt i Utmeland, där han så småningom ägde mer än 45 snesland, men även bl. a. i Morkarlåsen, Oxberg, Vika, Gopshus samt en fäbod i Fuloberg (Fileberg). Av sin företrädare köpte han 8 tjgland (kegeland) 8 snesland i Holen i Utmeland för 6½ tjegland i Bonäs och 32½ daler. Samtliga dessa Moraaffärer stadsfästes på lagmansting, troligen i februari 1596. Fäbodförvärvet ådrog honom 1595 16/12 en stämning från Per Olofsson i Kråkberg, som klagade på "de fäbodar, som inbyggda äro på hans ägor". Ytterligare förvärv följde 1598 och 1600. Möjligen får också det stora antal jordar, som sonen Anders 1606 8/1 bjuder upp å tinget tillskrivas herr Olof, ehuru denne på grund av ålder lät sonen fullfölja köpet. Herr Olof synes 1601 ha varit krasslig. Gemene man i Mora begärde 1603 20/7 av konungen, att sonen Bo, som var deras kaplan, skulle bli deras predikant, vilket torde betyda vice pastor. Herr Olof utför dock alltjämt vissa uppgifter. Ännu 1607 signerar han tiondelängden. Han uppgives ha dött 1607 10/4. 1596 10/2 hade han å lagmanstinget stigt fram och frågat, "om någon hade något till att beskylla, medan han nu i 20 år varit hos dem, antingen i umgänge, leverne eller lärdom; därtill alla svarade, att han dem förestått som en ärlig, gudfruktig man". | Angermannus, Olaus Andreae (I13599)
|
| 114 | [Narrative by his daughter, Carol (Eritsland) Wait]: 1914-1915 - Oregon National Guard - Honorable Discharge 1916 - National Guard, State of Minnesota - Honorable Discharge 1917 - United States Army - Honorable Discharge He was trained as an electrical engineer in the U.S. army. While in the Army he was stationed in Texas along the Mexican border. At that time he got malaria which affected him all of his life. He never went overseas as he got th e flu of 1917 and by the time he was over that the war was over. He married Bertha Christensen about 1918 in Chicago. They had a daughter Esther, who was raised by her Grandmother Anna Marie Eritsland after Bertha died in a fire in Chicago in 1922. Dad's hands were burnt trying to get Bertha out of the fire. He worked as a taxi driver in Chicago before he came to Canada. He was with the taxi drivers when they started the union, and if they had not changed their meeting place, well that would have been bad, as it was the garage where the St. Valentines massacre took place. Dad always said he was never without a job during the depression of the 1930s, he just never got paid. He travelled throughout Alberta showing motion pictures. He owned Eritsland and Holmes Auto Repairs and Service in Rocky Moun tain House. Once in a while he would get a chicken or something for gasoline etc at the garage in Rocky. He also belonged to a semi - professional baseball team. I think he was the pitcher. He had many awards for Marksmanship, usually came in 1st in competitions. I don't know who has these award badges. From 1942 - 1945, he taught Airplane Mechanics to Canadian and British Air Force personnel who were going to England to maintain the Air Force fleet during WW 2. When we moved to Lethbridge in 1945, Dad worked at a garage that went out of business. The owner couldn't pay Dad his salary so gave him some furniture instead. I don't know how he managed to feed us all at that time. He then ta ught auto mechanics at the Lethbridge Collegiate institute (1945 - 1961). There was no course in mechanics at that time and he convinced the school board to develop one. In the summers he went to University to get his teachersc ertificate. The LCI was located on the North side of Lethbridge at that time. In 1949 the new Lethbridge Collegiate Institute was buil,t at 7th Ave and 15th Street, on the south side of Lethbridge. Dad organized the shops, mecha nics, electrical and woodworking. From 1961 - 1962 he taught Auto Mechanics in Westlock Alberta; he retired due to illness Dad was an avid hunter. We ate a lot of ducks, pheasants and partridge but he never did bring home a deer or moose or an elk. I used to tease him that he would rather let them go than shoot them. He also liked to fish, especiall y for trout. We spent a lot of time around Pincher Creek and in the Kananaskis fishing. He belonged to the Fish and Game Association in Lethbridge and wrote several articles for their magazine. He was also instrumental in setting up the shooting range n Lethbridge so that people who wanted to target practice could do so in a safe place. When he was in the U.S. Army he was considered to be a sharpshooter. [in a Jan 2002 email message, Carol Wait commented on his death in 1971, age 75]: "Mom and he came out for a Christmas visit and were staying in North Vancouver with Rosalind. They both came down with a terrible flu. Dad phoned me Christmas Eve day and was very upset: [his sister] Esther had died [on December 19], and he said he wouldn't be around long either. One of Rosalind's twins took Dad to the hospital and he died there. They did an autopsy as he was from Lethbridge [ie not a resident], and discovered he had diabetes. They were amazed he had lived as long as he did. " email from his nephew Don Lowe, Jan 2002: " Lorna, Larry and I attended Oscar's funeral in Lethbridge. The cemetery was cold, windy, no snow, on the NW side of Lethbridge." More About OSCAR BERNARD (PEDERSON) ERITSLAND: Burial: December 31, 1971, Archmount Memorial Gardens Lethbridge Alberta Cause of Death: combination of influenza, heart failure Education: Bet. 1946 - 1950, University of Alberta Employment: Bet. 1942 - 1945, Taught Airplane Mechanics to Canadian and British Air Force personnel/Calgary Alberta Immigration: 1923, United States to Canada Medical Information: had diabetes (discovered in autopsy after death) also had malaria, contacted in Texas around 1916 - 1917 Military service: Bet. 1914 - 1915, Oregon National Guard - Honorable Discharge Retirement: Bet. 1963 - 1972, Lethbridge Alberta | Eritsland, Oscar Bernard (I3838)
|
| 115 | 1 barn, 3 barnbarn. | Johansson, Isak Hjalmar (I11270)
|
| 116 | 1 barn? | Pokka, Tomas Esajasson (I11168)
|
| 117 | 1 barn. | Horgen (I10806)
|
| 118 | 1 barn. | Myrén, Gunnar Helge (I11184)
|
| 119 | 1 barn. | Stålnacke, Frans Salomon (I11187)
|
| 120 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Østhus, Ole Terje (I2800)
|
| 121 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Larsen, Laila (I3190)
|
| 122 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Rommetveit, Vida Irene Eldholm (I7245)
|
| 123 | 18 mars 1895 utflyttet for reise til Amerika. (Stord Ministerialbok 1878 - 1913 side 315 nr 2) | Olsson, Helge (I6661)
|
| 124 | 1801 er familien i Grønlia på Senja. Livnærer seg på reinsdyr og fiske. | Matti, Olof Gunnarsson (I13738)
|
| 125 | 1801 lever familien på Fagerfjellsiden i Lenvik. De bor der året rundt. Rydningsmann i Finnjordbotn. | Lalla, Lars Andersson (I9813)
|
| 126 | 1801 var han i militærtjeneste. | Knudsen Leirol, Gudmund (I8451)
|
| 127 | 1801: Bor på Mækjebakken som enke med 2 små barn. Inderste og lever på almisser. | Olsdatter, Kristi (I5885)
|
| 128 | 1801: finner ingen i Finnås. | Olsson, Daniel (I5882)
|
| 129 | 1806-10-14 hölls arvsdelning hos änklingen Erik Svensson i Sikås, FII:2 (1791-1806). | Mårtensdotter, Anna (I12373)
|
| 130 | 1811 bor Samuel og sin søster Kari på gården Kvarven på Fitjar. | Samuelsson, Samuel (I1427)
|
| 131 | 1812 Grønlien, 1818 Skovnæsbotten, 1821 Qvanlien, 1823 Græsmyrvandet, 1833 Græsmyrskoug. Matrikkel 1838 sier at de bor på Tømmerelvbakken, nr 134. Druknet da han gikk gjennom isen. Gunner fikk kongekjøte i 1839, men det var ikke tinglyst. | Gunnar, Gunnar Larsson (I2679)
|
| 132 | 1815 bor Anders med familien i Finnfjordbotn. Han var på sjøen med Ole Pedersen, 42 år og Birith Johnsd., 44 år. De var fra Sverige. Alle tre omkom. | Nupukka, Anders Amundsson (I13147)
|
| 133 | 1825 bor Steffen med sin pappa og stemor på Landsvik. | Olsson, Steffen (I10323)
|
| 134 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Larsen, Aina Henie (I7607)
|
| 135 | 1865 bor familien i Grønlia (Bnr. 180a). Nyrydningsmann. Thomas er gårdbruker og selveier. Det sammer gjelder i 1875. De prater "lapisk". | Thomassen, Lars (I2692)
|
| 136 | 1865 er Anders pleiesønn hos Ole Gundersen i Tømmerelvbakken. | Larsen, Anders (I15194)
|
| 137 | 1865 er Elen pleiedatter hos Gunner Gunnersen i Kvannås. | Larsdatter, Elen Birgitt (I15193)
|
| 138 | 1865 er Gunner "pleiesøn" hos Lars Thomassen i Grønlia. 1875 er han fisker og er inneboende på Skaraas. Gunder er enkemann og bor med sønnen Stefanus på Skogvold i 1900. | Larsen, Gunner (I15191)
|
| 139 | 1865 er Ole Erik pleiesønn i Peder Gundersen i Skaraasen. | Larsen, Ole Erik (I15192)
|
| 140 | 1865: Langhaug, 234b. Gårdbruker og selveier. 1875: Enkekona driver gården med hjelp av sønner. | Gundersen, Anders (I3587)
|
| 141 | 1875: bor på Skaaraas 235. 1900: Paul losjerer på Sandbakken og er fisker. | Pedersen, Paul Lars (I14006)
|
| 142 | 1875: Tømmerelvbakken 164b2 1900: bor fortsatt på Tømmerelvbakken men Karen er død. Fra det var en gang II: "Ole Johan Olsen, f. 1838, var sønn av Ole Larsson Gunnar, født i Saarivuoma år 1794 og Inger Larsdatter f. 1795 i Sverige. Ole Larsen Gunnar kom som femåring til Skøelvdalen etter at familien i 1799 hadde tatt utflytting til Norge. Etter at hans far, Lars Larsen Gunnar døde i 1809, flyttet hans mor Gunnhild til et område i kildene kalt Grasmyrvannet. Her ser det ut som om Gunnhilds sønner Gunnar, Lars og Ole i 1813 har fått rydningsseddel på Tømmerelvbakken. I 1838 er gården delt i to bruk hvor av Ole sitter som oppsitter på 134/164b. I 1862 overdrar Ole Larsen og Inger Larsdatter bruket til sønnene Gunder Peder, Lars Andreas og Ole Johan Olsen. Ole Johan ble i 1865 gift med Karen Andersdatter f. 1844 fra Grønlia. De hadde sju barn sammen, mens Ole Johan fikk et barn til med Berit Susanna Andersdatter, Karens søster." | Olsen, Ole Johan (I3606)
|
| 143 | 1890 bodde familjen i Rautuswuoma lappbyalag, men också registerat som nomad. | Svonni, Erik Nilsson (I9930)
|
| 144 | 1890 Bodde Matias i Krokfors och var arbetare. 1910 bodde familjen i Vimmervattnet 9 Seland, Ramsele. | Andersson, Mattias (Alot) Edvard (I132)
|
| 145 | 1890 bodde Per på Rö i Junsele. Han var jordarbetare. Ingen familj då. | Persson, Per (I410)
|
| 146 | 1891 bor familien på Tranøy. 1900 Vatnet på Bjarkøy. | Nutti, Ole Johansen (I13889)
|
| 147 | 1893 reiser Gunnar til Amerika. | Gundersen, Gunner (I9786)
|
| 148 | 1900 bor Emil på Bakkehaug som fostersønn. | Tøllefsen, Emil Kristian (I13863)
|
| 149 | 1900 bor Susanna på Jevning i Bardu hvor hun er behjelpelig med husstellet. Hun er ugift. | Mangi, Susanna Knutsdotter (I16394)
|
| 150 | 1900 er Peder gårdsarbeider hos Anton Martin Olsen på Slettebakken i Dyrøy. | Pedersen, Peder Nikolai Ingvard (I16318)
|